|
|||||||||||||||
Claes Johansson29/8 1965 - 23/6 2024Till minne av min älskade bror. Denna sida är tillägnad Claes
Claes lärde sig spela gitarr när han gick i fjärde klass. Att han tog hem en gitarr till vårt hus betydde att även jag kunde hitta tillbaka till musiken efter en väldigt avtändande detour i klarinetters sällskap. Den första av otaliga tjänster min bror gjort för mig genom livet, inom musik och inom allt som har med hantverk och hemfix att göra. Ganska snart gick han över till sitt huvudinstrument - trummor. Det intresset tog fart via musiklektionerna på Skolhagenskolan. Han konfirmerades 1980 och började strax efter att spela med sitt första band. MEDISTERClaes, Nils Andersson och Per Engstrand flyttade till samma kvarter i nybyggda Erikslund 1972, gick i samma klass Åk1-9, gick gemensamt till skolan varje dag under dessa år och lekte flitigt på fritiden. Musicerandet började via gitarrspel på kommunala musikskolan med Asta Tunholm i Erikslundskolan och senare på högstadiet i Skolhagen med Göran Bengtsson (bl.a. känd för att vara med i orkestern i Hylands Hörna). Det spisades också vinyl flitigt. I Claes fall var det skivor med Sweet, Kiss, Deep Purple, Rainbow, Whitesnake, Queen, Thin Lizzy som snurrade på skivspelaren. Intresset skiftade gradvis från nylon-gitarrer, via stålsträngade acke-guror till El-gitarr/bas och i Claes fall: Trummor! Kataloger från musikaffärer studerades. Till en början trummades det på en trasig tamburin från Mallorca men en dag när vi kom hem till Claes så stod där ett skinande blå metallic TAMA Swingstar trumset! Kort därefter fick vi, till vår och Claes föräldrars stora glädje, dela replokal med Annex i Kyrkan och en ny värld öppnade sig!
Håkan Nordström anslöt på keyboard och vi var bildade Isterbandet, men bytte senare namn till Medister. Massor av timmar spenderades i replokalen med att utforska, göra egna låtar och lära oss covers med många av ovannämnda band. Skolhagens musikrum utnyttjades också för spel på raster. Micke Schriver anslöt bandet på gitarr och sång efter en tid. Spelningar gjordes mest i Kyrkans lokaler, men vi hade också gig på Åva skolan samt på Tibble Teatern, som förband till Annex. Efter ett par år började Claes få upp intresset för trummaskiner, syntar och inspelning. En 4 kanaler Porta Studio blev första redskapet och det intresset växte via 8 kanals bandare till digitala inspelningar och ATMOS. Vi tillbringade två somrar Gotland cyklandes runt med tält och full packning. Vi hade Pers väl använda acke-gitarr med oss och satt och lirade när tillfälle gavs. Vid ett tillfälle då solen stekte på som mest tog vi rast och köpte glass och läsk och klinkade på gitarren. Vi hörde då en skrovlig röst från någon bakom oss som sa "Får man låna guran"? När vi vände oss om såg vi att det var Pugh Rogefeldt som hade frågat. Pugh hade hästfläta och rökte pipa och det är oklart om det var enbart tobak i den. Givetvis fick han låna guran och han visade sig vara en riktigt skicklig gitarrist. Kanske inspirerade denna gura några av hans kända låtar (Dinga Lilla Gura :-))? Ett av de tillfällen vi var hemma hos Claes, satt han i soffan med ett par trumpinnar och tummade med den låt vi spelade på skivspelaren. I ett parti i låten trummades det på vildsint varvid Claes följde efter med minst lika mycket styrka, med påföljd att stora dammoln lämnade soffan. Eva Britt (Claes mamma) som alltid såg till att hemmet var i ordning och välstädat, stod förlägen bredvid och gav Claes en liten menande blick. Vid ett av alla de gånger vi repade, vilket alltid var högljutt och otroligt roligt, så var det uppskjutning av den första rymdskytteln. Vi rullade in en tv i replokalen och kollade på sändningen, som var en lång tillställning, samtidigt som vi lirade. Ett riktigt höjdartillfälle! Åtskilliga gånger efter rep spelade vi tennis, fotboll, minigolf eller badade i poolen i Erikslund. Därefter föll andan på igen och det bar av till replokalen för ytterligare lir, varvid vi avslutade vid Mammas, ätande burgare. Dock, det blev aldrig en med rysk kaviar då den på den tiden kostade mer än 100 spänn. Så framgångsrik hade inte vår musikkarriär varit att vi kunde unna oss den lyxen. Dessa år, under och efter gymnasiet, med det underbara musicerandet med dessa fantastiska bandkompisar, har varit en av de lyckligaste perioderna i våra liv och Claes var en viktig person under vår uppväxt. Vi saknar dig, Claes SKYSCRAPERSI kyrkans musiktäta sammanhang spelade Claes och jag också i andra mer eller mindre seriösa konstellationer som Skyscrapers (med Micke Schriwer. Låtar: Skyscraper, Me & Empire State Building, Every Inch You Grow & What A Ceiling) Detta band var vår hyllningsmanifestation till vår ordentliga längd (4 m tillsammans) Claes skaffade en rullbandspelare hem till rummet på Erikslundsvägen 236. Där skapade han sin första ”studio”. Redan i dessa tidiga dagar märkte vi av hans envishet och noggrannhet. Han skrev en egen låt (som jag tyvärr har glömt titeln på, inte heller hittar vi den i gömmorna. Ännu…) och han spelade in Väldigt Många versioner av denna låt. Många musikantkompisar gästade på låten, bl a var det då första gången jag träffade den flyhänte gitarristen Magnus Ählström när han kom ned från Vallentuna hem till Claes för att göra gitarrpålägg. GLENNS ORKESTER
BRÄNDA TENTOR (BT-BAND)BT-band (Brända Tentor) startades under KTH tiden där det behövdes band till Pre-Skutt ute på nationerna. Allt började på Väg och Vatten men ryktet spreds sig och ganska snart var det gig inne på Kårhuset och på scenen vid lilla baren. Efter ett antal gig så fick vi möjligheten att spela på stora scenen på kårhuset i samband med en s.k. öltömning. Att spela i två timmar inför 1000 fulla och glada stundenter blev en oförglömlig kväll. Det blev fler konserter på stora scenen men allt kröntes med en spelning utomhus på Rock på Borggården och ett antal tusen i publiken. Minnen som för alltid finns kvar. Vilka var då BT-Band? Jo, Torsten Vikström på bas, Styrbjörn Horn på gitarr, Rickard Eskilsson på gitarr, Clabbe Johansson på trummor och Johan Adolfsson på keyboard och sång.
MUSIKALERJag har jobbat med skrivande, producerande och uppsättande av musikaler i väldigt många år. Oftast på VRG, men även i egen regi flera gånger. Claes hjälpte till med inspelning och mixning av de allra flesta. Han kom dit med sina 3 datbandspelare och kopplade in sig i livemixerbordet. Spelade in alla kanaler separat. Gick sen hem och rensade alla kanaler på slaskljud etc och började sen tålmodigt med mixerarbetet. Han lade veckor, månader på varje projekt. Här är några av dem, med några utvalda låtlänkar
DÖDE ORM
Är man viking - Eric Eriksson
Minnesbloten - Katarina Olsson & Emma Behrendtz
Munksången (Som kloster på såren) - Jesper Landén
MUSIKALEN OM BLANCHE & MARIE
Kärlekens ljus - Malin Stenborg & Caroline Pehrson
I limbo - Hanna Edh 2007 var Claes också ljudmixer på plats på Oscarsteatern vid uppsättningen av "1956". Dessutom såg han till, precis som vanligt, att alla kanalerna spelades in separat. Efter spelperioden tog han som vanligt hem alla inspelningar och började mixa ljudet. Till den dvd som gavs ut. Efter att medkompositören Robert Hambre hade adderat lite orkestrala pålägg så mixade Claes (med producenthjälp av Robert) den skiva som nu ligger på Spotify.
1956
Matras sovande vulkan - Anno Lindblad Budapest '75 - Hanna Edh Leva med sorgen - Mathias Nordström & Hanna Edh På beskickningen - 1956 ensemble Käre, käre bror. Ett enormt TACK för alla inspelningar och mixningar, alla tips och knep, allt stöd i efterarbete och allt annat där du insett att jag behövt hjälp. Vilket varit ofta. Så många musikaler och andra uppträdanden där du gjort dokumentation och filmatiseringar möjliga!!!! Tack från mig och från VRG och Danubia-gänget för alla dessa år. DRONT/EINSTEINSkrivet inför Tribute-kvällen den 30/8 2025, som skulle ha varit Claes 60-årsfest: I kväll minns vi vår vän Claes. Vi - Totte Freidenfelt, Anders Lindström, Gunnar Lindström, Anders Lager och Maths Broborg - är medlemmar ur forna täbybanden Dront och Einstein. Inför kvällens tribut till Claes har vi strålat samman igen musikaliskt efter många år. Vi delade alla Claes passion för musik. I kväll kommer vi spela några av våra låtar som han på något sätt var inblandad eller delaktig i - som inspelningstekniker, musikmixare, gästmusiker, bollplank, videokrönikör eller som hjälpsam vän med ett par extra och väl kalibrerade musiköron. Claes delade under många år studio på F2 i Hägernäs med Totte och bröderna Anders och Gunnar Lindström i Einstein. Claes spelade in och var med och mixade återföreningskonserten Talang 79-97? med bl a Dront på Tibble teater i mars 1997. Han spelade också slagverk på många studioinspelningar med Maths, lyssnade på Tottes låtar och gillade vad han hörde, filmade videon till Dronts låt Underbara sol, spelade in och mixade musik med Anders Lindström och bidrog rytmiskt vid sidan av trummisen Anders Lager under mindre gig och större bemärkelsedagar. Bland mycket annat. Med sitt stora hjärta, sin hjälpsamhet, underfundighet, lilla slagverksväska och sitt stora trumset var vår vän Claes en viktig del av vår värld. Vi saknar dig, Claes ❤️ Totte, Anders, Gunnar, Anders och Maths (genom Maths)
ALL GONE
Vad betyder Claes för bandet? All Gone är ett band där åtta individer råkade vara på samma plats, i samma läge i livet, samtidigt. Sen dess har vi vuxit upp, och vuxit ihop. Likaså våra familjer. Vi har spelat på väldigt många bröllop. På bröllop är tiden från soundcheck till spelning oftast lika lång som bröllopsmiddagen. Det har gett oss tid att lära känna varandra på fler plan än det musikaliska, vi har blivit pusselbitar i varandras liv. All Gone är vår förlängda familj. Vi pratar inte varje dag, kanske inte ens varje år, men vi finns där. Det är en konstant i våra liv. Vad betyder Claes för oss? Han är en del av alla våra minnen. Alla ställen vi besökt. Alla underbara samtal vi haft. Många initierade av Claes själv som kommer med en klurig fundering om livet. Hans sprängfyllda SAAB som han hade med sig till gigen. Alla rep i svettiga replokaler där vi räknar takter och sätter former, men innerst inne vet att det ändå kommer att ändras när vi kör live. Men han gav oss alltid stommen till att kunna leka. Eller när han väljer att hålla bandet på tårna genom att spetsa upp en låt under ett gig och börja kompa med reggaetakt. Listan kan göras lång, men en kort sammanfattning av en lång trummis är att han lämnar ett tomrum i våra liv. På samma sätt när man förlorar en familjemedlem, eller nära vän. Men vi väljer att inte sörja längre. När vi spelade var det alltid glädje, och det är på det sättet vi hyllar och kommer ihåg honom bäst.
Det känns fortfarande overkligt att du inte finns bland oss. MAGNAJOIS
ANNEX
Annex (fr början Annex Pistols) bildades av oss storebröder i Tibblekyrkan i slutet av 70-talet. Med konstiga låtar om älgar, kossor och andra djur - men framförallt älgar, så lade vi "världen" dvs många årgångar av konfirmander och vänner för våra fötter. Bandet upplöstes 1983. Men redan några år senare så gjordes en liten återförening till vilken Ulf och jag skrev låten The Crunchbird meets the Mighty Moose. Några månader senare skrev vi till ett antal delar till denna låt så att det blev ett litet epos. Tillsammans med Claes spelade vi in denna dryga 12 minuter långa låt kallad The Crunchbird Suite. Vid Annex återförening 2011 var det Claes som satt vid trummorna. Förutom de gamla låtarna skrevs en ny, Hymnen om Annex Pistols År 2012 gjordes en ännu större satsning. Tibbleteatern hyrdes som i fornstora dar. En mängd nya låtar skrevs och både Claes och Rickard trummade. Vi åkte ut till anrika Karlberg en långhelg för att repa. Claes spelade percussion på de flesta låtarna, men på Hymnen och den nyskrivna Dark Side Of The Moose var det Claes som spelade trummor. Konserten med samma namn filmades såklart och ljudet spelade in och mixades av Claes igen. Som vanligt. En dvd gavs ut med konserten och lite gamla klipp och konsertbilder. Dark Side Of The Moose (sången)
ALLA ANDRA PROJEKT
Claes spelade också in, livemixade och senare slutmixade alla möjliga konserter som jag var inblandad i. T ex vårt Beatles-projekt "Magical Mystery Four" när vi spelade hela Rubber Soul på i VRG's Café Blond. (Bilden ovan).
Han gjorde också allt detta samt klippte filmerna till vårt Bowie-projekt "Scary Moster" när vi spelade på VRG 2016 (Consolation Celebration Bowie efter hans död) och 2017 både på VRG och i Vallentuna Teater (Bowie 70). Han har också klippt, mixat, synkat och gjort ett helt fantastiskt efterarbete som jag fick tag på dagen innan han gick bort. Jag kommer lägga ut många av dessa klipp framöver, för er som gillar Bowie. ALL LADS INSANEDet sista musikaliska projektet som Claes fick jobba med var Bowie-tribute-bandet All Lads Insane. Med intresse och entusiasm tog han sig an uppgiften att lära sig en ganska bred Bowie-repertoar. Efter några härliga och märkliga spelningar på Bowiefanatikern Björns Oyster Bar så blev det till slut en spelning på en rockkryssning som blev det sista gigget.
ECKHART TOLLEJag avslutar denna minnessida till Claes med nästan som en hälsning från honom. Han lyssnade mycket på och citerade gärna den tysk-kanadensiske författaren, föreläsaren och spirituelle ledaren Eckhart Tolle. Jag har lyssnat en hel del på honom det här året, sedan Claes helt ofattbart lämnade oss. Det har varit en tröst och lite av en ögonöppnare. Kanske finns nåt mer. Där Claes lever vidare. Jag vill tro det…. https://youtu.be/_rGipsgBfQY?si=RiVkbAgYhfIcH9-n
|
|||||||||||||||